
Av Kenneth Wilhelmsen · Hälsa
Har du någon gång legat vaken på kvällen och gått igenom ett samtal om och om igen, oroat dig för vad som kan hända i morgon eller funderat över varför du inte gjorde något annorlunda? Du vet kanske innerst inne att tankarna inte hjälper dig, men ändå är det svårt att släppa dem. Negativa tankemönster kan ta mycket energi och påverka både sömn, självkänsla, relationer och livsglädje. Men varför fastnar vi i dem, och hur kan vi börja förändra vårt sätt att tänka när vi inte kan förändra det som händer omkring oss?
Varför fastnar vi i negativa tankemönster?
Vår hjärna är bland annat inriktad på att upptäcka risker och förbereda oss på svåra situationer. Det är en viktig funktion, men ibland fortsätter vi att leta efter problem även när vi redan har gjort vad vi kan. Tidigare erfarenheter, stress, höga krav och den bild vi har av oss själva kan påverka hur vi tolkar det som händer. När samma tankar återkommer ofta kan de bli invanda sätt att reagera, ibland utan att vi ens lägger märke till dem.
Negativa tankemönster kan se ut på olika sätt. Katastroftänkande innebär att vi föreställer oss det värsta tänkbara utfallet. Vid ältande går vi igenom det som redan har hänt utan att komma närmare en lösning. Självkritik får oss att fokusera på våra brister, medan svartvitt tänkande gör det svårt att se nyanser. Vi kan också tro oss veta vad andra tänker om oss trots att vi egentligen inte vet.
Gemensamt för dessa mönster är att våra tolkningar ibland får större betydelse för hur vi mår än situationen i sig. En kollega som inte hälsar kanske är stressad eller upptagen, men vi kan tolka det som att vi gjort något fel. Tolkningen väcker en känsla, känslan påverkar vårt beteende och plötsligt har en relativt liten händelse tagit en stor plats i vår vardag.
Vi kan inte kontrollera allt som händer omkring oss
En stor del av livet består av omständigheter som ligger helt eller delvis utanför vår kontroll. Vi kan inte ändra det förflutna, bestämma vad andra människor tänker eller garantera att framtiden blir som vi vill. Vi kan inte heller alltid förhindra sjukdom, förluster, konflikter, förändringar på arbetsplatsen eller andra svårigheter som livet för med sig. Ändå ägnar vi ibland en stor del av vår tid åt att försöka lösa just dessa saker i våra huvuden.
Det kan kännas som att vi måste fortsätta tänka för att hitta ett svar eller förbereda oss på alla tänkbara scenarier. Men när problemet inte går att lösa just nu riskerar grubblandet att bli en belastning i sig. Det betyder inte att problemet är oviktigt eller att vår oro är obefogad. Vissa situationer är verkligen orättvisa, smärtsamma eller svåra. Skillnaden ligger i att urskilja när vårt tänkande hjälper oss att agera och när det håller oss kvar i något vi för tillfället inte kan förändra.
Vad kan du faktiskt påverka?
Jag tycker att det är värdefullt att dela upp det vi oroar oss för i tre områden:
- Det du kan påverka direkt: dina beslut, handlingar, vanor, gränser och hur du väljer att bemöta en situation.
- Det du kan påverka till viss del: exempelvis relationer, arbetsmiljö och hur du kommunicerar dina behov. Du kan göra din del, men du kan inte bestämma hur andra reagerar.
- Det du inte kan påverka: sådant som redan har hänt, andra människors beslut och omständigheter som ligger utanför din räckvidd.

Tänk dig att någon har sagt något som gjort dig ledsen. Du kan inte göra orden osagda och du kan inte tvinga personen att be om ursäkt. Däremot kan du uttrycka hur du upplevde situationen, välja vilka gränser du behöver sätta och besluta hur du vill gå vidare. Ibland är den viktigaste förändringen just att sluta försöka kontrollera den andra personens reaktion.
Att acceptera det vi inte kan förändra innebär inte att vi tycker om det, godkänner det eller ger upp. Det innebär att vi erkänner hur situationen ser ut just nu och försöker lägga vår energi där den kan göra skillnad. Acceptans är inte heller ett skäl att stanna i en skadlig situation. Att söka stöd, sätta gränser eller lämna en sådan situation kan vara precis det som ligger inom vår möjlighet att påverka.
När tankar, känslor och kroppen påverkar varandra
Som både tränare och OptimumMind® Coach är jag särskilt intresserad av hur vårt fysiska och mentala välbefinnande hänger ihop. Oro och stress kan bland annat påverka muskelspänningar, sömn, koncentration och återhämtning. Samtidigt kan smärta, trötthet och otillräcklig återhämtning göra det svårare att hantera belastningen i vardagen. På så sätt kan tankar, känslor och kroppsliga reaktioner förstärka varandra.
Det betyder inte att vi själva väljer våra känslor eller att alla kroppsliga besvär beror på hur vi tänker. Men det kan vara en anledning att se på helheten i stället för att försöka lösa varje del isolerat. Läs gärna vidare om stress och varför återhämtning ibland inte räcker.
Så kan du bryta negativa tankemönster – fem råd
För att förändra ett invant tankemönster behöver vi inte tvinga oss själva att bli positiva hela tiden. Det handlar snarare om att gradvis upptäcka vad som händer och öva på att förhålla oss annorlunda till tankarna.
- Lägg märke till mönstret. När samma oro eller självkritiska tanke återkommer, försök uppmärksamma den utan att döma dig själv. Fråga dig vad som hände strax innan tanken dök upp.
- Skilj mellan fakta och tolkning. Vad vet du säkert och vad antar du? En tanke kan kännas mycket övertygande utan att vara en korrekt beskrivning av verkligheten.
- Fråga vad du kan påverka. Skriv ner det du oroar dig för och fundera på om du kan göra något åt det i dag. Välj i så fall en konkret, hanterbar handling. Om det inte finns något du kan göra just nu, försök låta frågan vila och återgå till det du behöver eller vill ägna dig åt.
- Visa dig själv förståelse. Fundera på hur du skulle bemöta en nära vän i samma situation. Många av oss är betydligt hårdare mot oss själva än mot människor vi bryr oss om.
- Skapa utrymme för återhämtning. Rörelse, dagsljus, sömn och stunder där vi riktar uppmärksamheten mot något annat kan ge bättre förutsättningar för att hantera stress. Börja med något som känns möjligt i din vardag.
Det är normalt att gamla tankemönster återkommer, särskilt under perioder av hög belastning. Det betyder inte att du har misslyckats. Förändring kräver ofta både tid och övning. Du behöver inte vänta tills alla problem är lösta för att börja ta hand om dig själv.
Det handlar inte om att alltid tänka positivt
Att försöka ersätta varje negativ tanke med en positiv kan bli ytterligare ett krav att leva upp till. Vi behöver få känna sorg, frustration, oro och besvikelse när livet är svårt. Målet är inte att bli av med alla obehagliga känslor, utan att utveckla ett mer flexibelt förhållningssätt till dem så att de inte behöver ta lika stor plats i våra liv.
Inom OptimumMind® arbetar jag med att utforska återkommande tanke- och känslomönster och de situationer som väcker dem. Det kan ge utrymme för reflektion och ökad förståelse för hur vi reagerar. Om oro, ångest eller nedstämdhet håller i sig eller påverkar din förmåga att fungera i vardagen är det viktigt att söka stöd inom hälso- och sjukvården. Coachning är inte en ersättning för medicinsk eller psykologisk behandling.
Vi kan inte alltid välja vad som händer oss. Vi kan inte heller bestämma exakt vilka tankar eller känslor som dyker upp. Men vi kan steg för steg öva på hur vi bemöter dem och vilka handlingar vi väljer. Ibland börjar den förändringen med en enkel fråga: Ägnar jag min energi åt något jag kan påverka, eller åt något jag behöver lära mig att förhålla mig till?
Vill du fördjupa din förståelse för dina tankemönster?
Om du är nyfiken på samspelet mellan tankar, känslor och kroppsliga reaktioner kan du läsa mer om hur jag arbetar med OptimumMind®-coachning hos Athletic Care i Sävedalen, nära Göteborg.
Du kanske också är intresserad av artikeln Varför mår jag dåligt utan anledning?
Om författaren: Kenneth Wilhelmsen är diplomerad OptimumMind® Coach och OptimumTränare® och driver Athletic Care i Sävedalen.
Vidare läsning: 1177 – Att må dåligt, så kan du må bättre och 1177 – Stress.