Tillfällavägen 15, Sävedalen Mån–fre 08.00–20.00 · Lör–sön 10.00–14.00 · Efter tidsbokning. Tiderna kan variera. Ring 0708–40 37 20
Person utför en postural övning på matta i Athletic Cares studio

Har du någon gång haft ont i ett knä och märkt att du börjat belasta det andra benet mer? Eller upplevt återkommande spänningar i ländryggen trots att du regelbundet tränar och stretchar?

Kroppen har en fantastisk förmåga att anpassa sig. När en rörelse är smärtsam, begränsad eller ansträngande kan kroppen hitta alternativa sätt att utföra den. Det brukar vi kalla kompensation.

På kort sikt kan detta vara en effektiv lösning. Men vad händer när ett sådant rörelsemönster blir kvar under en längre tid?

Vad är ett kompensationsmönster?

Ett kompensationsmönster innebär att kroppen förändrar hur den utför en rörelse eller fördelar belastningen.

Nervsystemet samordnar hela tiden muskler, leder och rörelser. Om förutsättningarna förändras kan även muskelaktiviteten och rörelsemönstret förändras.

Det kan exempelvis ske vid:

  • Tidigare skador.
  • Smärta eller obehag.
  • Begränsad rörlighet.
  • Nedsatt muskelstyrka eller uthållighet.
  • Ensidig fysisk belastning.
  • Muskeltrötthet.
  • Oro för att en rörelse ska göra ont.

Vi kompenserar dagligen utan att tänka på det. Det är en naturlig del av kroppens förmåga att lösa olika rörelseuppgifter.

Kroppen hittar en väg runt problemet

Föreställ dig att du har stukat foten. För att undvika smärta förändrar du omedvetet hur du går. Du kanske tar kortare steg, belastar det andra benet mer eller förändrar hur du rör höften.

När foten har återhämtat sig kan det förändrade rörelsemönstret ibland finnas kvar. Kroppen kan ha vant sig vid ett annat sätt att utföra rörelsen.

Det betyder inte att en tidigare skada automatiskt leder till nya problem, men den kan vara en relevant pusselbit när vi försöker förstå återkommande besvär.

Vanliga kompensationsmönster i kroppen

Höften och ländryggen

När höftens rörlighet eller kontroll är begränsad kan ländryggen i vissa rörelser bidra med mer rörelse. Det kan exempelvis märkas vid gång, löpning, marklyft eller när vi sträcker höften.

Här kan bland annat höftböjarna, sätesmusklerna, adduktorerna och bålens muskulatur vara intressanta att undersöka.

Fotleden och knäböjen

Om fotleden har begränsad rörlighet kan vi anpassa en knäböj genom att exempelvis lyfta hälarna, förändra fotpositionen eller luta överkroppen mer framåt.

Det kan vara en fungerande strategi, men det är värdefullt att förstå varför kroppen väljer den.

Bröstryggen, nacken och axlarna

När vi lyfter armarna behöver flera delar av kroppen samverka. Skulderbladen, axellederna, bröstryggen och bålen bidrar på olika sätt.

Om rörelsen är begränsad kan vi exempelvis öka svanken eller förändra skulderbladens rörelse för att nå högre med armarna.

Vid en funktionell analys tittar jag bland annat på hur skulderbladen rör sig, hur överkroppen deltar i rörelsen och om det finns skillnader mellan höger och vänster sida.

Visuell analys av skulderbladens position vid armlyft hos Athletic Care.
Referenslinjer illustrerar skillnader i skulderbladens position vid armlyft.Bildkälla: Athletic Care.

Bäckenet och gångmönstret

När vi går behöver musklerna runt höft och bäcken samordna rörelse, stabilitet och kraftöverföring.

Skillnader i styrka, rörlighet eller tidigare skador kan påverka hur vi fördelar belastningen mellan kroppens båda sidor.

Är alla kompensationer negativa?

Nej. Kroppen behöver kunna anpassa sina rörelser.

Vi har olika kroppsbyggnad, erfarenheter, träningsbakgrund och förutsättningar. Därför finns det inte ett perfekt rörelsemönster som passar alla.

Det är framför allt när vi upplever begränsningar, återkommande besvär eller har svårt att variera våra rörelser som det kan vara relevant att undersöka kompensationsmönstren närmare.

Målet är inte att göra kroppen perfekt symmetrisk, utan att ge den fler möjligheter att röra sig och hantera belastning.

Varför återkommer muskelspänningarna?

Många upplever att samma muskler blir spända om och om igen, trots massage, stretching och regelbunden träning.

En muskel som upplevs som spänd är inte nödvändigtvis förkortad. Den kan exempelvis arbeta hårt, ha otillräcklig återhämtning eller ingå i ett rörelsemönster som kroppen använder ofta.

Därför kan det vara värdefullt att kombinera behandling med träning och undersöka hur hela kroppen fungerar.

Istället för att enbart fråga vilken muskel som är spänd kan vi också fråga vad muskeln behöver klara av och hur den samverkar med resten av kroppen.

Kan styrketräning förstärka ett kompensationsmönster?

Styrketräning är ett mycket bra verktyg för att förbättra kroppens funktion. Men när vi upprepar samma rörelser under belastning tränar vi också vår förmåga att utföra just dessa rörelser.

Om vi alltid undviker att belasta ett visst område kan det innebära att området får mindre möjlighet att utveckla sin kapacitet.

Det handlar därför ibland om att anpassa träningen genom att förändra:

  • Belastning.
  • Rörelseomfång.
  • Tempo.
  • Övningsval.
  • Träningsvolym.
  • Kraven på balans och stabilitet.

En mindre justering kan ibland göra det lättare att utveckla styrka och kontroll i en rörelse som tidigare känts begränsad.

Nervsystemets betydelse

Musklerna arbetar inte självständigt. Det är nervsystemet som samordnar deras aktivitet utifrån vad kroppen behöver i varje situation.

Smärta och tidigare erfarenheter kan påverka hur vi rör oss. Kroppen kan exempelvis öka muskelspänningen, begränsa en rörelse eller fördela arbetet på ett annat sätt.

Genom regelbunden och individanpassad träning kan vi gradvis utveckla nya rörelsealternativ, förbättra motorisk kontroll och bygga upp kroppens förmåga att hantera belastning.

Det är en viktig del av både postural träning och traditionell styrketräning.

Hur arbetar jag med kompensationsmönster?

I mitt arbete med postural träning enligt OptimumMetoden® på Athletic Care i Sävedalen tittar jag på hur kroppen fungerar som helhet.

Genom hållningsanalys, funktionella tester och samtal om tidigare skador, träningsvanor och vardag försöker jag skapa en bild av vilka faktorer som kan påverka kroppens funktion.

En hållningsanalys ger information om kroppens position vid ett visst tillfälle. Tillsammans med funktionella tester kan den ge vägledning om vad vi behöver arbeta vidare med.

Postural hållningsanalys med referenslinjer för axlar, bål och underben.
Vid en hållningsanalys observeras bland annat kroppens position och skillnader mellan höger och vänster sida.Bildkälla: Athletic Care.

Beroende på individens behov kan träningen innehålla:

  • Posturala övningar.
  • Rörelseträning.
  • Muskelaktivering och koordination.
  • Balans och stabilitet.
  • Individanpassad styrketräning.
  • Successivt ökad belastning.

Vid behov kompletterar jag träningen med manuella behandlingstekniker.

Målet är att skapa bättre förutsättningar för kroppen att fungera i vardagen, på arbetet och under fysisk aktivitet.

Kroppen är bra på att anpassa sig. Med rätt träning kan vi hjälpa den att utveckla fler sätt att röra sig.

Vill du ha hjälp att hitta ett upplägg som passar dig?

Du behöver inte veta exakt var du ska börja. Vi pratar om dina mål och det du vill kunna göra lättare. Hos mig får du en personlig kontakt i egen PT-studio och massageklinik i Sävedalen, nära Partille och Göteborg.

Dela via e-post